Hildegard av Bingen från 1100 talet

Text och bild: Christine Rosenqvist, samt bilder från Pixabay och Wikimedia.
Webredigering: Sten Ullerud          Skapad: 20 08 02

Nunnan Hildegard levde på 1100-talet, men är lika aktuell idag som för nästan 1000 år sedan.  Hennes visioner, hennes musik och hennes läkande kunskaper. Välkänd och hyllad i Europa men mindre känd i våra trakter. En journalist fick frågan, när han pratade om att han skulle skriva om Hildegard av Bingen, ifall han skulle skriva om någon i sängen (= bingen), men så var det ju inte. Bingen är en ort i Tyskland nära floden Rhen ca 6 mil vänster om Frankfurt am Main. Det är i dessa trakter vi ska befinna oss ett tag.

Hildegard levde sedan unga år och resten av sitt liv i kloster. Antogs som novis och blev så småningom abedissa i det benediktinerkloster hon grundat i Rupertsberg, som f övr skövlades av de svenska trupperna under 30-åriga kriget på 1600-talet.

   

Redan som barn upplevde hon gudomliga visioner och sades kunna förutsäga händelser. Jag har mottagit visionerna med hjälp av mina inre ögon och öron enligt Guds vilja. För en normal människa är detta svårt att förstå. Hon skriver att varje människa har en gudomlig gnista (ett gudomligt ljus) inom sig, och hon liknar människan vid speglar som ska reflektera denna gnista ut mot sin omgivning. Med tillåtelse av abboten Kuno i Disibodenburg. där endast ruiner kvarstår idag, tilläts hon skriva ner sina upplevelser. Lite latin hade hon väl snappat upp men fick till sin hjälp munken Volmer att nedteckna sina visioner med synpunkter om olika ting.

Det finns inga av originalskrifter bevarade utan endast avskrifter från bl a 1200-talet. Flera böcker blev det som än idag väcker uppmärksamhet och som inom bl a den alternativa läkekonsten fått ett nytt uppsving.

Hildegard författade böcker om naturvetenskap, filosofi, och läkekonst. Hon komponerade för tiden nydanande musik som fortfarande lever i dagens kyrkomusik.  Hon brevväxlade med tidens makthavare och skrev till kyrkans dignitärer och även till påven och läxade upp dem som småpojkar om de betett sig illa. Det var naturligtvis inte alltid så populärt. Vi ska inte uppehålla oss vid hennes religiösa funderingar och den kristna tron utan istället fästa uppmärksamheten på läkekonsten.  Hildegard såg människan som helhet och en del av universum. Redan då dvs 1100-talet talade hon om utbrändhet, depressioner och psykoterapi. Sedan antiken hade man kännedom om örters nytta vid krämpor av olika slag. Vi vet också att i klostren odlades s.k. medicinalväxter. Ramslök har stark antibakteriell verkan samt förebygger blodproppar och åderförkalkning, malva mot hudsår, isop mot bl a halsont, pepparmyntan innehåller stora mängder av mentol som är starkt kramplösande och antiseptisk samt motverkar inflammationer. Pepparmynta motverkar problem med matsmältningen samt minskar saltsyreproduktionen i magsäcken. Det innebär mindre sura uppstötningar och friskare andedräkt. Modern forskning har visat att rosmarin innehåller kamfer, som stimulerar centrala nervsystemet i den del där centra för reglering av blodkärlens verksamhet finns. Den har stor användning vid utmattning, lågt blodtryck och för äldre hjärtan.

På medeltiden gjorde man inte te på vatten och läkande växter. Vattnet var ofta förorenat. Istället gjorde Hildegard sitt Hjärtevin. Vi vet att rött vin har flera dokumenterade hälsoeffekter bl a kärlstärkande och kan sänka blodtrycket. Hildegard kokade sitt vin, tillsatte persilja som stärker njurarna så att kroppen kan skölja bort slaggämnen från kroppen, är kärlvidgande så man får bättre cirkulation. Sötar med honung som är allmänt stärkande. 2 matskedar om dagen är enligt Hildegard bra mot stress, oro, sorger och bekymmer. Recept se nedan. Våra dagars glögg är en kvarleva av detta elixir. Även julens pepparkakor har en förlaga i Hildegards "nervkakor". För länge sedan såldes pepparkakor på apotek. 3-5 st om dagen mot dysterhet.  Recept se nedan.

Hildegard sa: När kroppen och själen slutar att prata med varandra uppstår depressioner. Sköt om er kropp så att själen trivs i den!

(jmf   " Mens sana in corpore sano"= Juvenalis romersk författare som levde på 100-talet ef.Kr. En sund själ i en sund kropp).

Hildegard avled stilla vid 81 års ålder. Hon är begravd i Elbingen. Redan hennes samtid kallar henne helgon. Hon räknas till kyrkolärarna. Ett folkligt helgon som kanoniserades 2012 (förstadium till helgonförklaring av påven) Hildegard var en stor personlighet med stort inflytande vid en tid då kvinnor vanligtvis inte tillmättes någon större betydelse. Hon har lyfts fram även i Sverige där folkmusikgrupper framfört hennes produktioner. Det är hennes förtjänst att den antika kunskapen om uppkomsten av sjukdomar och läkeörter kombinerades med folkmedicin och inte minst näringslära. Dinkel t.ex. har i våra dagar fått ny uppmärksamhet.

Hildegard lyckades, trots att hon var kvinna och trots manligt motstånd skapa så omfattande verk att det än idag har betydelse.

Recept

Hjärtvin:
1 flaska rött vin 250 gr honung 10 persiljekvistar
Koka persiljekvistarna och vinet på låg värme i ca 10 min med locket på. Rör i honungen ordentligt och låt det svalna. Hälles på heta flaskor.  Av detta dricker du vid behov 1- 2 likörglas när du känner av hjärtat och alla hjärtstick som härröra fr upprördhet eller bekymmer (enl. Hildegard)

Nervkakor/Pepparkakor:
Ca 7 dl dinkelmjöl, 250 gr smör, 150 gr honung (ev socker) 150 gr hackad sötmandel, 1/2 tsk salt, 1/2 tsk bakpulver, kryddblandn.(35 gr kanel, 25 gr muskot, 5 gr nejlika) ev lite vatten om det behövs.
Blanda alla ingredienser till en smidig deg. Dela degen i rullar och låt vila i kylen en stund. Skär tunna skivor och lägg på smord plåt. Grädda i 200 grader 8-10 min. Inte för länge då blir de hårda och smaklösa.
3-5 st dagligen stärker nerverna och lättar upp ett nedstämt hjärta (enl. Hildegard)