KYSSEN GENOM HISTORIEN - Del 1 av 2.

Text och bild: Christine Rosenqvist, samt bilder från Pixabay och Wikimedia.
Webredigering: Sten Ullerud          Skapad: 20 09 06

Vi får inte ta i hand.
Vi får inte kramas
Vi får inte ge en puss på kind.
MEN vi får alltid ge ett leende till varandra.

Det finns berömda filmkyssar.

Det finns kyssar av vördnad

Det finns kyssar av ömhet

Det finns kyssar av omtanke

Det finns kyssar av segerpokalen

Det finns passionerade kärlekskyssar

Det finns kyssar som varar i evighet i konst och litteratur.

Silenus i den grekiska mytologin är förknippad med sanslös dryckenskap. Hans fosterson är Dionysos vinets gud som hos romarna kallas Bacchus.  Ömheten dem emellan lyser genom i  denna romerska kopia från 200-talet efter det grekiska originalet från 300-talet före Kristus. Dionysos/Bachus är en av gudarna på Olympen och sägs vara den som gav vinstocken till människan.

I Padova i Italien finns Scrovegnikapellet. Byggt på 1300-talet av Enrico Scrovegni i hopp om att få avlat för sin far. Fadern hade varit pantlånare och tagit ut ockerräntor. Vid hans död var sonen rädd att fadern för evigt skulle plågas i skärselden. På den tiden kunde man köpa sig till syndernas förlåtelse och i den meningen låter sonen bygga kapellet och konstnären Giotto dekorera det på insidan. Här finns makalösa fresker(väggmålningar) bl a den förrädiska kyssen som Judas ger Jesus i örtagården och därmed avslöjar Jesus, som tillfångatages, gisslas och korsfästes. Mannen till vänster med kniven är Petrus. Giotto som av en slump upptäcktes när han som pojke ritar av fåren han är satt att vakta. Giotto är den man som i tidigt 1300-tal återger människorna mera uttrycksfullt och realistiskt. Med honom börjar på nytt, sedan antiken, perspektivet i motivet återuppstå.

Olycklig kärlek har i alla tider varit ett återkommande tema för författare, målare och kompositörer. Bland de mest kända är sagorna om Tristan och Isolde och Romeo och Julia.

Efter ett kringflackande liv, ett brustet äktenskap, en känd kärleksaffär gifter sig Richard Wagner med kompositören Franz Lizts syster, men han söker fortfarande mecenater. Man brukar säga att han funnit sitt tonspråk i Niebelungens Ring, Parsifal och Tristan och Isolde. Inspirationen till Parsifal fick Wagner i Ravello. Ravello ligger högt upp med en enastående utsikt över den vackra Amalfikusten. Sin mecenat fann Wagner i Ludwig II av Bayern. Denne galne regent (Han blev avsatt så småningom) var besatt av Wagner och lät dekorera Törnrosaslottet Neuschwanstein med motiv från Wagners operor.

Den dånande musiken är inte min melodi men drar till sig många 1000-tals lyssnare under Bayreuth festspelen. Också i Ravello har man Wagner festival. Förutom operan har legenden om Tristan och Isolde filmats 2006.

Den medeltida sagan om Tristan och Isolde tror man har keltiskt ursprung. Tristan, en av riddarna kring Runda Bordet, ska eskortera kungadottern Isolde till Kung Mark av Cornwall som hon ska gifta sig med. Av misstag dricker de båda av den kärleksdryck som var menad åt den motsträviga Isolde vid hennes möte med Kung Mark. Sedan är det kört. De blir förälskade och efter många om och men dör de båda. Tristan sedan han blivit sårad och väntar på att skeppet med Isolde ska komma. Hon är den enda som kan rädda honom. Isolde finner honom livlös och vid hans bädd dör också hon av brustet hjärta. De får en ståtlig begravning i Cornwall på varje sida om altaret. Sagan berättar att dagen efter har en björnbärsranka letat sig upp från Tristans grav och sträcker sig över till Isoldes grav och omfamnar dem båda.

 

När man nämner Romeo och Julia tänker några på Shakespeare och andra på Julias balkong i Verona. Liknande legender finns också i antiken bl a den romerske skalden Ovidius Metamorfoser (Ovidius dog under det första decenniet ef. Kr)och Xenofon från Efesos greken som på 100-talet skrev kärleks- och äventyrsberättelser.  Men första gången vi hör namnen Romeo och Guiletta är hos den italienske författaren Luigi da Porto.

Det anse att Shakespeare fick inspirationen av Luigi da Porto vars verk publicerats knappt 20 år tidigare än Shakespeares som man tror hade premiär 1595.

 

Två familjer ligger i fejd med varandra sedan generationer tillbaka. Familjerna Montecchi = Romeo och Capuletti = Julia.

Familjen Capulettti uppmuntrar Julia till giftermål med greve Paris. Det ordnas en fest till deras ära. Romeo kommer också till festen - får syn på Julia och glömmer sin tidigare kärlek. Ungdomarna förälskar sig i varandra. En munk viger dem i hemlighet och hoppas att släkterna ska försonas. Spektakel utbryter. Romeo träffar Tybalt från Capulettifamiljen. Tybalt har dödat Romeos vän Mercutio som försökte gå emellan de två stridstupparna- Romeo dödar Tybalt. Familjen försöker påskynda giftermålet med greve Paris. Av en munk får Julia ett gift som ska göra henne skendöd i tre dagar (hon sover). Meddelande sändes till Romeo, som dessvärre bara får halva meddelandet. Han skyndar till Verona för att ta farväl av henne. När han ser henne tror han att hon är död och sväljer det starka gift han tidigare köpt av en köpman och dör på kuppen. Julia vaknar upp och finner Romeo död. Då tar hon själv livet av sig med Romeos dolk. Familjerna blir ångerfulla och försonas i skam.

Shakespeare säger:

Ty inga älskande har lidit så - Som Julia och hennes Romeo.

Filmat 1996 med Lenardo di Caprio och Claire Danes i huvudrollerna.

 

Fortsättning i del 2 nästa söndag 13/9.