Genvägar är ofta senvägar.
Antikrally med Peder Lamm 250815
Text , Bild och Web: Sten Ullerud
Salen fylldes med förväntansfulla aktiva seniorer där många hade
med sig en sak som Peder Lamm skulle granska.
Peder Lamm var på ett strålande humör och tag sig an klockor, vaser, smycken,
tavlor mm. med stor entusiasm. Han satte ålder och värde samt berättade om tillverkning och om konstnärskap som ligger bakom. En av alla sakerna som fick stort intresse var en tavla av konstnären Carl Fredrik Hill. Vi fick höra om konstnärens historia och om hans måleri i olika skeenden i sitt liv. Peder värderade tavlan till ca. 20.000:-. Många av föremålen hade en intressant historia och hade även en proveniens där den aktiva senior ägaren berättade om bakgrunden.
Peder Lamms två timmar med oss blev mycket uppskattat och alla var väldigt glada och nöjda.



Föreningarnas dag 250810
Text: Christine Rosenqvist Bid: Helen Sköld Web: Sten Ullerud
Visst gör vi skäl för vårt namn Aktiva Seniorer.
Liksom de senaste åren har vi deltagit.
I år uppmärksammade ett jämnt flöde
av glada människor vårt bord. Flera yngre
människor önskade upplysningar för sina
föräldrars räkning. Många i vår egen ålder
förvånades över vårt rika utbud av aktiviteter.
Vår förhoppning är att vi kan välkomna flera
deltagare i vår gemenskap. Till småttingarnas
stora glädje delade vi ut ballongerna som
prydde vårt bord. Ingen gick således lottlös
från oss denna soliga dag.

Vecka 33 2025
De små sakerna? De små stunderna? De är inte små.
Nutid och Dåtid 2025 07 29
Text: Christine Rosenqvist Bild: Helen Sköld, Christine Rosenqvist, Björks Fisk
Vi var nästan 40 personer som äntrade bussen denna tisdagsmorgon för att ställa kosan mot Eslöv. Vår första anhalt var Medborgarhuset. I det semesterstängda huset öppnade man upp endast för oss. Uppdraget tilldelades den 26-årige arkitekten Hans Asplund, som också var engagerad i utbyggnaden av FN-skrapan i New York. Huset invigdes 1957 – designat in i minsta detalj. Särskilt imponerande var marmortrappan till bottenvåningen och den platsbyggda spiraltrappan. Vid senaste renoveringen 2003 återställdes huset i originalskick. Medborgarhuset är byggnadsminnesförklarat och har fått en hel del utmärkelser.
Efter några minuters färd var vi framme vid vårt nästa stopp, företaget Scanmarine.
Till vår förvåning bjöds det på kaffe och kaka. Alexandra Hogenfält är numera VD.
På film fick vi följa arbetet med inredning av fartyg, stora som små. Man arbetar över hela världen i Europa, Asien och annorstädes. Alexandra berättade att hon reser ganska mycket för att övervaka arbetena. Hennes små döttrar ser fram emot att mamma kommer hem igen för då vankas det presenter. Ett mycket intressant besök.
Nu började det kurra i våra magar och lite mat vore inte fel. Vi åkte på smala vägar till Björks Fisk vid Ringsjön och där serverades varmrökt lax med dillsås och potatis som smakade väldigt gott. För de som önskade fanns tillfälle till inköp av delikatesser.
Minnenas Museum väntade på eftermiddagen. Guiden Bosse berättade om samlingen. Den är enorm. Här finns allt mellan himmel och jord. Bilar, motorcyklar och mopeder. Några kunde minnas tonårsdrömmarna på mopeden. Hushållsmaskiner, dockor, skrivmaskiner, kameror, telefoner – ja här fanns alt.
Ett bord var sammanställt med diverse prylar och vi skulle gissa vad det motsvarade i vår moderna värld. Vi brydde våra grå celler men ingen kunde gissa. Bosse talade om att 4:e klassare hade klarat det på 10 minuter. Fotoalbum, kamera, atlas, telefon, räknemaskin, spel och några andra grejer som jag inte kommer ihåg.
Svaret = allt vad som finns i en modern telefon. Jaja så är tiden.
Efter en heldag med många intryck återvände vi till Malmö Opera.









Vecka 32 2025
Viljan drar halva lasset.
Vecka 31 2025
Utför backen går alltid lätt.
Tura Helsingborg – Helsingör 250717
Text och bild: Berit Eskilsson. Web: Sten Ullerud.
En solig dag i juli turade vi mellan Helsingborg och Helsingör. Vi träffades på knutpunkten i Helsingborg och gick ombord på färjan Aurora. I restaurang Opus Wine and Dine spiste vi en dejlig ”frokost” (lunch) och blev väl omhändertagna av servitrisen som tog upp beställning på drycker. När man turar får man sitta i matsalen 4 turer vilket är ca 2 timmar så man har gott om tid att njuta av maten. Det gick bra att stanna längre på färjan, vilket några gjorde men då får man sitta i baren eller på soldäcket. Några gick av färjan i Helsingör men att tura är endast en enkelbiljett så de som stannade i Helsingör behövde köpa ny biljett för hemresan. Det finns också möjlighet till diverse inköp men spritvaror men köpes kun på den danska sidan. Resan över sundet tar 20 minuter så efter 10 minuter passerade vi gränsen och klockan klämtade att spritförsäljning upphörde/startade beroende på vilken riktning vi åkte. Hemresa var individuell så vi åkte tillbaka vid olika tider.






Vecka 30 2025
Förändring är svårast i början, rörigast i mitten och bäst i slutet.
Roskilde Domkyrka och Birkegården 250703
Text och bild: Christine Rosenqvist Bild:Karin Näsström , Wikipedia Web: Sten Ullerud
Varma vindar blåste när vi med full buss åkte över Öresundsbron till Roskilde Domkyrka. Vi började med fika vid bussen och kunde gå in i katedralen precis när de öppnade. Katedralen är Nordens största tegelkyrka och världsarv. Liksom andra stora byggnader är kyrkan byggd i etapper, varav de äldsta delarna har ursprung från 1100-talet. Idag mest känd som de danska kungligheternas gravkyrka.
Vi kunde beundra Margrethe I:s ståtliga marmorsarkofag. Margrethe skapade Kalmarunionen 1389 och styrde därmed över ett rike som var större än både dåtidens Tyskland och Frankrike. Hennes önskan var att bli begravd i Sorö klosterkyrka vilket till en början också infriades. Så småningom såg biskopen till att hennes kvarlevor flyttades till Roskilde domkyrka.
Christian IV:s gravkapell är stort och mitten står hans svarta kista med silverbeslag. Christian IV är den mest populäre av de danska kungarna och den som satt längst på tronen, nästan 60 år framtill februari 1648. En färgstark regent och stor byggherre. Grundlade bl a Kristianstad som fortfarande bär hans sigill. Trots många nederlag kallas perioden för Danmarks guldålder. Hans valspråk var: Regna firmat pietas (fromhet styrker rikena), men vid hans bortgång sade man istället Riket fattes penge.
Av alla kungar och deras gemåler lade vi också märke till Christian X:s enkla kista som tillsammans med hustrun Alexandrines kista står bredvid varandra. Christian X satt på tronen under den tyska ockupationen under andra världskriget. Han blev en samlande symbol för det danska folket när han varje dag red genom Köpenhamn utan livvakter för att demonstrera sitt motstånd mot ockupationen. Han godtog inte att man hängde ut nazistiska flaggor och meddelade att de skulle tas bort. Den som vågar det blir skjuten direkt meddelade tyskarna. Då gör jag det själv sa kungen och honom vågade ingen ge sig på.
Vi beundrade också de medeltida kalkmålningarna på väggar och valv.Dessutom imponerades vi av altartavlan utförd i Antwerpen 1560.Många myter är kopplade till altartavlan, som är en s.k. triptyk = 3-delad. Det påstås att tavlan egentligen skulle till Gdansk. Man var tvungen att betala tull för att passera Öresund. Därför hade man uppgivit ett mycket lågt värde för att få så liten tullavgift som möjligt. Det påstås då att tullarna själva köpte altartavlan. Mera sannolikt är att ägaren till Herlufsholm direkt i Antwerpen hade inköpt tavlan. Herlufsholm är dagens Fredriksborg slott.
Vi ska inte heller glömma Margrethe II:s modell för hennes egen grav. Ritad av henne själv utförd i glas och vilar på 3 pelare föreställande elefanter gjorda av dansk granit. färöisk basalt och grönländsk marmor.
Innan vi på nytt klev på bussen besökte vi Fredrik IX:s och Drottning Ingrids gravar belägna utanför kyrkan.
Lite mat var inte fel när vi kom fram till Birkegården, där en riklig buffé dukats upp. Mätta och belåtna kunde vi efter eget behag ta itu med trädgårdarna.Grundaren av trädgården försåg oss med en introduktion och karta. I klostergården kände vi på alla väldoftande örter. I engelska trädgården blommade rosorna jämte andra sommarblomster. De japanska trädgårdarna, som är Danmarks största, imponerade med stillhet, vattenspeglar och fascinerande formklippta gröna växter. I den stora dammen kunde barnen mata guldfiskarna. För barnens trevnad fanns klapp-vänliga smådjur på danska s.k. keledjur. Eftermiddagskaffe med äppelkaka avslutade besöket i Birkegårdens haver.
Sorö ligger på vägen hemåt och här hittade Robert, chauffören, och jag på en bonus, som höll på att misslyckas eftersom jag inte riktigt kom ihåg hur vi skulle gå.Sorö akademi är en privat internatskola nära Sorösjön och här ville jag visa något speciellt. Eftersom vi kom in från ”fel” håll tappade jag orienteringen lite. Det gick inte att komma genom valvet intill egendomen med bussen. Men med gemensam hjälp hittade vi rätt till den s.k. Fuchsia-haven. Förutom Afrikas lilja kunde vi beundra fuchsiorna i alla upptänkliga färger som är så höga att det nästan går att promenera under dem.
Efter en händelserik dag kunde vi i kvällningen skiljas åt vid Malmö Opera.








