Reportage

Text och bild: Lisbeth Nilsson Web: Sten Ullerud
Den 26 januari 2026 besökte Aktiva Seniorer Rådhuset i Malmö. Vi var
två grupper som fick en intressant och trevlig guidning av kommunfullmäktiges
ordförande Carina Nilsson.
Vi började i Kommunfullmäktigesalen där kommunfullmäktige har sina möten
på torsdagar klockan 13:00 en gång i månaden. Det är totalt sextioen ledamöter fördelade på åtta olika politiska partier.
Allmänheten är välkommen att lyssna på debatterna där och ta del av dokument
som rör beslut som fattats. Bland annat nämndes beslutet om att pensionärer
numera kan åka buss vilken tid på dygnet utan kostnad.

På vägen till Landstings salen gick vi via korridoren där vi stannade till och beundrade
det fantastiskt vackra taket. Väl inne i Landstings salen föll blicken omedelbart
på det stora konstverket längst ner i salen målat av Gustaf Cederström. Konstverket föreställer Magnus Stenbock som 1709 talar till Malmöborna inför väntat danskt anfall.
Alla väggarna i salen är fyllda med olika kungliga porträtt och där bland annat drottning Margareta Valdemarsdotter född 1353 som genom skicklig politik och diplomati blev regent över Danmark, Norge och Sverige. Denna fantastiska drottning
skickade ersättning till alla kvinnor som blivit våldtagna under kriget.

När dörrarna öppnades till Knutssalen, som stod färdig 1868, bländades man av de tre kristallkronorna som glänste i taket, totalt 55.000 prismor. En gång om året putsas alla dessa prismor för hand och enligt vaktmästaren som gör jobbet tar det en vecka. Knutsgillet har bekostat en del reparationer på Rådhuset och därmed har de
evigt tillträde till Knutssalen. Salen används mestadels till olika mottagningar, konserter och fester.
Rådhuset har öppet hus några gånger om året för privatpersoner. Har du inte varit där
passa då på vid dessa tillfällen att göra ett besök.

Text: Chrsitine Rosenqvist Bild: Wikipedia Web: Sten Ullerud
Vi tänkte att det gått troll i att uppleva Claude Monet.
Tidigare försök har misslyckats eftersom utställningen
flyttats till annan ort. Denna gången fick vi med mycket kort
varsel besked om att man stängde 2 månader än vad som
tidigare planerats. Trots det kunde vi åka till ”Reffen” i
mellandagarna.

Utställningen inleddes med kort biografi över Monet och
hans tid i slutet av 1800-talet. Väggarna var kantade av
hans tavlor (kopior förstås) och den berömda bron var uppbyggd,
liksom skiftande projicering av bilder.
Vi hade utverkat VIP-biljetter som gjorde att vårt sällskap
med speciella glasögon verkligen kunde tränga in i Monets värld.
Vi var också lovade som kompensation för ändrade tider att var
och en skulle få en affisch med sig, vilket infriades.

Några minuters färd med vår ”egen” buss tog oss till Restaurant
Lynetten för lunch eller frokost som dansken säger. Med magnifik
utsikt över småbåtshamnen fick vi rågade portioner av riktigt dansk
fläskesteg med allehanda tillbehör. Tvärs över hamnen kunde vi också
se det spektakulära fjärrvärmeverket där liftar pilade upp och ner till
toppen. Man har nämligen en skidbacke på det sluttande taket.
I strålande solsken denna vintriga eftermiddag vände vi åter kosan
över bron till Malmö Opera.

Text: Marie Prytz Bild: Elisabeth Öjing Web: Sten Ullerud
Vi var två grupper som besökte utställningen ”Malmö – först, bäst och vackrast”
på Tekniska museet. En utställning som handlar om klass, kamp, kris och kreativitet
om människorna som format och formats av sin stad, en resa genom 150 år. 
För oss besökare blev det en spännande vandring tillsammans med vår guide genom de nio olika tidsperioderna. 
Det fanns mycket att upptäcka och uppleva. Kockums Mekaniska Verkstad startade 1840 sin verksamhet på Davidshallsgatan där de bland annat tillverkade spisar, ugnar och spottkoppar. Företaget började även att tillverka jordbruksmaskiner och material till järnvägen. 
Arbetarrörelsen var aktiv och ”Murarna” var de första som startade fackförening på 1880-talet. Det första barnsjukhuset blev byggt på 1880-talet.
 I början av 1900-talet var kontrasterna mellan fattiga och rika stora i Malmö. All hjälp till de fattiga skedde på frivillig basis, bl a fanns en stor sparbössa placerad mitt i stan där de som ville kunde lägga en slant som sedan delades ut till de fattiga. Många av de fattiga barnen saknade skor, så på C A Nilssons Toffel och Träskoaffär tillverkades träskor till dem för att de skulle slippa gå barfota. Barnen skämdes för att visa sig i dessa tofflor så fort vädret tillät gick de barfota igen.
Det var en mycket intressant utställning och som någon sa ”den kan man besöka flera gånger”