Text och bild: Christine Rosenqvist Bild:Karin Näsström , Wikipedia Web: Sten Ullerud
Varma vindar blåste när vi med full buss åkte över Öresundsbron till Roskilde Domkyrka. Vi började med fika vid bussen och kunde gå in i katedralen precis när de öppnade. Katedralen är Nordens största tegelkyrka och världsarv. Liksom andra stora byggnader är kyrkan byggd i etapper, varav de äldsta delarna har ursprung från 1100-talet. Idag mest känd som de danska kungligheternas gravkyrka.
Vi kunde beundra Margrethe I:s ståtliga marmorsarkofag. Margrethe skapade Kalmarunionen 1389 och styrde därmed över ett rike som var större än både dåtidens Tyskland och Frankrike. Hennes önskan var att bli begravd i Sorö klosterkyrka vilket till en början också infriades. Så småningom såg biskopen till att hennes kvarlevor flyttades till Roskilde domkyrka.
Christian IV:s gravkapell är stort och mitten står hans svarta kista med silverbeslag. Christian IV är den mest populäre av de danska kungarna och den som satt längst på tronen, nästan 60 år framtill februari 1648. En färgstark regent och stor byggherre. Grundlade bl a Kristianstad som fortfarande bär hans sigill. Trots många nederlag kallas perioden för Danmarks guldålder. Hans valspråk var: Regna firmat pietas (fromhet styrker rikena), men vid hans bortgång sade man istället Riket fattes penge.
Av alla kungar och deras gemåler lade vi också märke till Christian X:s enkla kista som tillsammans med hustrun Alexandrines kista står bredvid varandra. Christian X satt på tronen under den tyska ockupationen under andra världskriget. Han blev en samlande symbol för det danska folket när han varje dag red genom Köpenhamn utan livvakter för att demonstrera sitt motstånd mot ockupationen. Han godtog inte att man hängde ut nazistiska flaggor och meddelade att de skulle tas bort. Den som vågar det blir skjuten direkt meddelade tyskarna. Då gör jag det själv sa kungen och honom vågade ingen ge sig på.
Vi beundrade också de medeltida kalkmålningarna på väggar och valv.Dessutom imponerades vi av altartavlan utförd i Antwerpen 1560.Många myter är kopplade till altartavlan, som är en s.k. triptyk = 3-delad. Det påstås att tavlan egentligen skulle till Gdansk. Man var tvungen att betala tull för att passera Öresund. Därför hade man uppgivit ett mycket lågt värde för att få så liten tullavgift som möjligt. Det påstås då att tullarna själva köpte altartavlan. Mera sannolikt är att ägaren till Herlufsholm direkt i Antwerpen hade inköpt tavlan. Herlufsholm är dagens Fredriksborg slott.
Vi ska inte heller glömma Margrethe II:s modell för hennes egen grav. Ritad av henne själv utförd i glas och vilar på 3 pelare föreställande elefanter gjorda av dansk granit. färöisk basalt och grönländsk marmor.
Innan vi på nytt klev på bussen besökte vi Fredrik IX:s och Drottning Ingrids gravar belägna utanför kyrkan.
Lite mat var inte fel när vi kom fram till Birkegården, där en riklig buffé dukats upp. Mätta och belåtna kunde vi efter eget behag ta itu med trädgårdarna.Grundaren av trädgården försåg oss med en introduktion och karta. I klostergården kände vi på alla väldoftande örter. I engelska trädgården blommade rosorna jämte andra sommarblomster. De japanska trädgårdarna, som är Danmarks största, imponerade med stillhet, vattenspeglar och fascinerande formklippta gröna växter. I den stora dammen kunde barnen mata guldfiskarna. För barnens trevnad fanns klapp-vänliga smådjur på danska s.k. keledjur. Eftermiddagskaffe med äppelkaka avslutade besöket i Birkegårdens haver.
Sorö ligger på vägen hemåt och här hittade Robert, chauffören, och jag på en bonus, som höll på att misslyckas eftersom jag inte riktigt kom ihåg hur vi skulle gå.Sorö akademi är en privat internatskola nära Sorösjön och här ville jag visa något speciellt. Eftersom vi kom in från ”fel” håll tappade jag orienteringen lite. Det gick inte att komma genom valvet intill egendomen med bussen. Men med gemensam hjälp hittade vi rätt till den s.k. Fuchsia-haven. Förutom Afrikas lilja kunde vi beundra fuchsiorna i alla upptänkliga färger som är så höga att det nästan går att promenera under dem.
Efter en händelserik dag kunde vi i kvällningen skiljas åt vid Malmö Opera.
